i vissa europeiska länder var ideologin för ’Kristen demokrati’ ett viktigt instrument genom vilket de kulturella och sociala identiteterna associerade med den katolska kyrkan gick in i den moderna konstitutionalismens och den moderna politikens värld. Denna artikel utforskar många av problemen i samband med definitionen av en sådan ideologi: dess koppling till den så kallade sociala Läran om den katolska kyrkan samt skillnaderna mellan dem, den långa historiska resan som kulminerade i att etablera ’demokrati’ som det oundvikliga panorama för modern politik, och förhållandet mellan officiell Vatikanens tanke och bidrag från vissa katolska tänkare, såsom Maritain, Mounier och Dossetti. Höjdpunkten i ideologin för Kristen demokrati låg i dess grundläggande bidrag till de konstitutionella dokumenten från perioden efter 1945 i Frankrike, Italien och Tyskland. Detta bidrag skapade en modell genom vilken en viss version av socialdemokratin realiserades. Assimileringen av den kristdemokratiska ideologin i socialdemokratin signalerade också upplösningen av den förra och gör det möjligt för oss att i efterhand identifiera dess ’övergångskaraktär’.