vi åkte till Chinatown i Queens förra veckan och såg framtiden för restauranger. Det Var Grymt.

en man väntar på order att fylla lådor för leverans app HungryPanda.Noah Lanard / Mother Jones

när Flushing Chamber of Commerce träffades förra onsdagen var Knicks på väg att tippa mot Hawks, Broadway var öppen och en St.Patrick ’ s Day parade sattes till tisdag. Men situationen i Queens Huvud Chinatown var redan svår: John Choe, kammarens verkställande direktör, sa att matdomstolar var övergivna och affärer på lokala restauranger minskade med hälften eller mer. Choe tillkännagav en” solidaritetslunch ” som skulle hållas på en Taiwanesisk nötköttssoppa på måndag för att hjälpa till att stödja de kämpande restaurangerna.

några dussin, mestadels asiatisk-amerikanska New Yorkers hade samlats vid den historiska St.George ’ s Episcopal church—som har motstått många katastrofer sedan den grundades 1702—för att diskutera vad som kan göras för att hjälpa stadsföretag att överleva effekterna av det nya koronaviruset. Todd Leong, den skarpt klädda delägaren till Leaf Bar & Lounge ovanpå Flushing Hyatt Place Hotel, tog mikrofonen och erbjöd sig att hålla en fest för att visa media att det var okej att gå ut. ”Jag vet inte,” sa han, osäker på hur han annars kunde hjälpa. ”Det är en ide.”(På söndag skulle Leaf Bar & Lounge stängas frivilligt för att stoppa spridningen av coronavirus.)

en kvinna, som talade med endearing nervositet, föreslog en utarbetad plan för att lära äldre att använda matleveransappar. En koreansk-amerikansk bankchef sa att det var dags att stoppa hysterin, flytande tanken på en ”Purell party” som skulle samla en renhänt grupp för att visa att människor fortfarande säkert kunde samlas.

förslagen gjordes med beundransvärd allvar, men det var också smärtsamt tydligt att förslagen skulle göra långt ifrån tillräckligt för restaurangens bottenlinjer och, värre, kunde sprida viruset. Deras ansträngningar ägde rum innan de flesta företag hade kommit till rätta med det faktum att denna kris inte kunde hanteras genom meddelanden eller marknadsföring. Verkligen, Chinatowns i Flushing och över hela landet förskådade hur restaurangbranschen överallt skulle se ut i koronavirusens ålder: uppsägningar, slutare företag, och potentiell konkurs.

lyssna på Noah Lanard tour den hårt drabbade invandrargemenskapen i Flushing, New York City, där utbredda stängningar permanent kan äventyra en matälskares paradis, i denna utgåva av Mother Jones Podcast.

Flushing var hem för 72 000 personer från och med folkräkningen 2010, varav nästan 70 procent var asiatiska och två tredjedelar av dem föddes utomlands. Det är känt för sina mamma-och-pop-butiker som drivs av kinesiska invandrare. Men under det senaste decenniet, det har sett mer lyx lägenhet utveckling än alla utom en New York stadsdel, Williamsburg i Brooklyn, enligt uppgifter som publicerats av New York Times. Choe sa att kommersiella hyror nu kan överstiga delar av Midtown Manhattan. Det sista stoppet på New Yorks 7-tåg, Flushing är normalt packat med lokalbefolkningen, liksom matturister från hela staden. Båda grupperna har hållit sig borta.

James Chen, grundaren av en leveransapp som heter GoHive, berättade för mig förra veckan att hälften av båsarna vid en spolnings huvudmathallar redan hade stängts. Kinesiska invandrare växte rädda från vad de såg hända i sitt hemland, liksom den ibland vilseledande informationen som sprids på meddelandeplattformen WeChat som gjorde att viruset verkade ännu mer dödligt än det redan är. Ett annat problem var att många amerikanska nyhetskanaler hade använt foton av Flushing för att illustrera berättelser om coronavirus, vilket gav det falska intrycket att grannskapet med småföretag och flerbostadshus var kärnan i pandemin. Jag hade varit en av dessa matturister från Brooklyn för två månader sedan, när jag vinklade för ett bord i den packade New World Mall food court; nu verkade det finnas mer personal än beskyddare.

efter att jag kom hem förra onsdagen avbröt NBA-kommissionären Adam Silver ligans säsong och guvernör Andrew Cuomo tillkännagav avbokningen av St.Patrick ’ s Day parade. På torsdag stängde Broadway också. Och aktiemarknaden stängde veckan ner nästan 10 procent, trots fredag, när President Donald Trump äntligen förklarade en nationell nödsituation och inledde den bästa dagen för aktier på mer än ett decennium. Men Joe DiStefano, en matförfattare som jag träffade på mötet, höll en mattur i Flushing på lördag.

när vi träffades under helgen bar han en platt brimmed hatt med ”Queens” på framsidan och ”Nueva York” över baksidan. DiStefano och några andra foodies—varav två tog handhållna lampor för fotografering—tog sig igenom en parad av dumplings och nudlar. Han och Hannah Goldberg, en klassiskt utbildad kock som startade ett cateringföretag, Tanabel, som serverar mat tillagad av flyktingkvinnor, var oense om styrkan i en hackad nudelrätt. Han gillade hur ovanligt det var; hon jämförde det med Hamburger Helper. De kom överens om styrkan i bakverk på New Flushing Bakery innan parting sätt.

även om alla hade varit noga med att inte skaka hand eller dela redskap, trotsade turen rekommendationerna om social distansering från Centers for Disease Control and Prevention. Men DiStefano kände en djup lojalitet mot de företag som har gjort hans försörjning möjlig.

Podcastproducenten Molly Schwartz och jag återvände till New Word Mall food court efter att Distefanos grupp avgick. Timmy Chen, som driver en stall som heter Shanghai Taste, höll upp metallspiken som han använder för att spetsa pappersbeställningsbiljetter. Han hade bara om 20 biljetter vid en punkt på eftermiddagen när han borde ha haft 80. Att hålla stallet Öppet kostar minst 25 000 dollar per månad, men mellan 1 mars och 14 mars hade han bara gjort 6 000 dollar. Dagliga affärer var nere från cirka $1200 till $350, och han uppskattade att han i denna takt bara skulle kunna förbli öppen i ytterligare en månad eller två.

hans familj bor utanför Washington, DC, i Maryland, där guvernör Larry Hogan har stängt skolor och aktiverat National Guard. De har en annan Shanghai smak restaurang i Rockville, den här i en strip mall sitta ner anläggning känd för sina soppa dumplings. Han hade bara hört att affärer var lika dåliga där. Han plockade upp sin telefon för att visa mig bilder på de tomma hyllorna på en Whole Foods i DC. De togs direkt efter att Trump talade på fredag, sa han.

på söndagskvällen meddelade borgmästare Bill De Blasio att New York-restauranger skulle behöva sluta sitta ner på tisdag. När jag ringde Choe, från handelskammaren, efter tillkännagivandet, sa han att småföretag i Flushing redan kämpade innan coronavirus slog. Han fruktade att coronavirus skulle vara dödsstöten för många av dem och uppskattade att upp till hälften av de platser som stängs aldrig skulle öppnas igen. Några, Han har hört, är bara öppna för att sälja maten de redan har köpt. De kommer sannolikt att sitta lediga eller ersättas av flera av kedjorna från Kina och USA—som Haidilao för hotpot eller Sonic for burgers—som redan har flyttat in i Flushing.

Choe, som har bott i Flushing i cirka 15 år, sa att grannskapet lyckades trivas under den stora lågkonjunkturen. Den här gången ser annorlunda ut. Han hoppas att regeringen kommer att förklara krisen en naturkatastrof så att mer stöd kommer att flöda till företagare. New York City har redan meddelat ett upp till $ 75,000 nollränta låneprogram för småföretagare, men Choe sa att detaljerna om hur man ansöker ännu inte är tillgängliga. För många företag, tillade han, skulle $ 75,000 bara vara ungefär två månader. Situationen för deras arbetare kommer sannolikt att bli ännu värre. Choe oroade sig för att de skulle hamna hemlösa eller beroende av matbanken som också driver ut ur St George ’ s.

när jag kom ikapp med Timmy Chen på måndag, kände han fortfarande de Blasios tillkännagivande om restaurangstängningar. Maryland var också slutar sit-down service, vilket innebär att hans två restauranger kommer att vara ytterligare under vattnet. Genomför var en möjlighet på båda ställena, men det var bara cirka 20 procent av hans försäljning i New York. Det räcker inte.

jag frågade honom vad han skulle göra. ”Ingen plan, min vän. Ingen plan, ” svarade han. ”Inget jag kan göra, du vet.”Jag kunde höra honom skratta över telefonen. Han verkade i konstigt bra spirts trots allt. Senare samma dag bestämde han sig för att stänga New York outpost. När vi pratade på tisdag var han redan hemma i Maryland, där han fortfarande gör takeaway. Åtminstone för tillfället.