studiedesign och befolkning
denna 10-åriga uppföljningsstudie genomfördes vid Aarhus Universitetssjukhus i Aarhus län, Danmark. Länet har en befolkning på cirka 650 000 (12% av den danska befolkningen). Århus Universitetssjukhus har länets största avdelningar för gastroenterologi och kirurgi, och de flesta övre endoskopierna i länet utförs där. Vi fick data om alla patienter som genomgick övre endoskopi på sjukhuset mellan 1 januari 1992 och 31 December 1993, med en 10-årig uppföljningsperiod som sträckte sig fram till 31 December 2003.
koppling mellan register
register i alla register som används i denna studie innehåller det danska Civilregistreringssystemets unika 10-siffriga civilregistreringsnummer, som tilldelas alla danska medborgare vid födseln . Användning av civilregistreringsnumret möjliggör giltig koppling mellan register.
ucep-patienter
Aarhus Universitetssjukhus endoskopi registret innehåller både pappersfiler och elektroniska journaler för alla patienter som genomgick övre endoskopi sedan 1976. Sedan 1977 har den elektroniska posten upprätthållits av sjukhusets administrativa patientregister. Varje post innehåller information om patientens civila registreringsnummer, Datum för antagning och urladdning, datum och typ av procedurer som utförts och diagnoser kodade av läkare enligt International Classification of Diseases (ICD). ICD – 8-koder användes 1977-1993 och ICD-10-koder därefter (ICD-9 användes aldrig i Danmark) . Papperskopia medicinska journaler består av hänvisningsanteckningar (nästan 90% av patienterna hänvisas från allmänläkare som polikliniker) och endoskopi register skrivna av de läkare som utförde procedurerna. Det senare inkluderar information om att presentera symtom (indikation för proceduren), diagnoser gjorda under endoskopi, biopsier tagna och beskrivning av efterföljande patologiska fynd. Denna information är både standardiserad med hjälp av en checklista och beskrivs i fritext. Allmänläkarnas hänvisningsanteckningar är inte standardiserade och innehåller främst information om patienternas historia och symtom. Vi konstaterade patienternas symptom både från endoskopi register och från remiss anteckningar, och för majoriteten av patienterna beskrivningarna av de presenterande symptom från de två källorna var överens. En av studieläkarna (EMM) kodade och matade in data från papperskopiorna i en elektronisk forskningsdatabas.
de läkare som utförde den övre endoskopi deltog inte i utvärderingen av data från studien, urval av patienter för studien, studieanalyser eller tolkning av resultaten i studien.
under rekryteringsperioden identifierade vi 1 799 patienter med en första gången normal övre endoskopi. Dessa patienter klassificerades i fyra grupper enligt deras symtom: (a) endast Bröst/epigastrisk smärta, (b) återflödesliknande symtom (t.ex. halsbränna och/eller surt återflöde), (c) varken Bröst/epigastrisk smärta eller återflödesliknande symtom, och (d) både bröst/epigastrisk smärta och återflödesliknande symtom. Den subcohort av intresse bestod av den första gruppen: 410 (23%) patienter med endast Bröst/epigastrisk smärta och en första gången normal övre endoskopi. Således utesluter vi patienter med symtom som specificerad/ospecificerad dyspepsi, halsbränna och/eller surt återflöde eller med andra symtom som anges i endoskopiposten och i hänvisningsnoten. Vår studie subcohort av patienter med endast Bröst / epigastrisk smärta och en första gången normal övre endoskopi definierades och valdes a priori .
genom koppling till det rikstäckande Danska Sjukhusavlämningsregistret (HDR) identifierade vi patienter med urladdningsdiagnoser av ischemisk hjärtsjukdom (IHD) (hjärtinfarkt, angina och/eller hjärtsvikt ) före datumet för övre endoskopi, kodad enligt ICD-diagnoserna i bilaga 1. HDR, som grundades 1977, spårar elektroniskt alla icke-psykiatriska sjukhusvistelser i hela Danmark, inklusive datum för antagning och urladdning, utförda procedurer och upp till 20 urladdningsdiagnoser kodade av läkare vid tidpunkten för urladdning. Data även på out-patienter inkluderades från 1995. Vi utesluter 24 patienter med en urladdningsdiagnos av IHD före datumet för övre endoskopi. De återstående 386 patienterna omfattade studiekohorten av ucep-patienter, som kan likna patienter med övre Fgid . Studiekohorten var identisk med studiekohorten som användes i två nyligen publicerade studier om andra prognostiska resultat bland ucep-patienter .
Befolkningskontroller
för varje ucep-patient identifierades kontroller bosatta i Århus län från Civilregistreringssystemet och matchades efter ålder och kön (N = 4 100). Kontrollerna valdes på dagen för motsvarande patients första gången normala övre endoskopi (indexdatumet). Tio kontroller per ucep-patient valdes slumpmässigt för att uppnå statistisk precision . På grundval av information från HDR utesluts 67 kontroller med urladdningsdiagnoser av IHD före indexdatumet. De återstående 3 793 kontrollerna inkluderades i analyserna .
Risk för IHD och dödlighet
Data om sjukhusinläggningar för IHD (definierad som en urladdningsdiagnos av hjärtinfarkt, angina och/eller hjärtsvikt) under 10 års uppföljning erhölls från HDR. Dödligheten fastställdes från Civilregistreringssystemet, som spårar Danska medborgares födslar, dödsfall och migrationer. Dessutom lämnade Dödscertifikat, tillgängliga från det danska Dödsorsaksregistret, information om orsaksspecifik dödlighet fram till den 31 December 2003. Sedan 1970 har dödsintyg inkluderat information om dödsorsak och sätt (naturlig död, olycka, självmord eller okänd) för 100% av avlidna Danska invånare. Eftersom få patienter och kontroller dog av onaturliga orsaker övervägde vi inte sättet att dö i våra analyser.
i vår kohort av ucep-patienter fokuserade vi på de sju vanligaste orsakerna till dödsfall som inträffade efter datumet för normal övre endoskopi: IHD, lunginflammation, stroke, arterioskleros (i frånvaro av IHD eller stroke), lungcancer, alkoholberoende och kronisk obstruktiv lungsjukdom.
förvirrande faktorer
HDR-data användes för att beräkna ett comorbiditetsindex – Charlson – indexet-för varje UCEP-patient och kontroll . Charlson-indexet, som täcker 19 stora sjukdomskategorier viktade enligt deras prognostiska inverkan på patientöverlevnad, har anpassats för användning med sjukhusutskrivningsregisterdata. Vi beräknade indexet baserat på diagnoser registrerade under alla tidigare sjukhusvistelser sedan 1977. Vi använde urladdningsdiagnoser av alkohol-och rökrelaterade sjukdomar som ombud för alkoholmissbruk och tobaksrökning (ICD-koder som anges i bilaga 1) . Alkohol-och rökrelaterade diagnoser uteslöts från indexet för att minska risken för kvarvarande förvirring från dessa sjukdomar. Tre indexnivåer definierades för att fånga ökande grader av komorbiditet: ingen komorbiditet (Charlson-Index 0), komorbiditetsnivå 1 (Charlson-Index 1-2) och komorbiditetsnivå 2 (Charlson-Index > 2) .
statistisk analys
demografiska och kliniska variabler såsom kön, ålder, förekomst av alkohol – och rökrelaterade sjukdomar, comorbiditetsnivå, efterföljande urladdningsdiagnos av IHD, total mortalitet och orsaksspecifik mortalitet presenterades som proportioner eller medel, beroende på vad som är lämpligt.
uppföljningen började på dagen för normal övre endoskopi eller motsvarande indexdatum för kontroller och slutade på dagen för initial diagnos av IHD, dödsdatum, utvandringsdatum eller i slutet av studieperioden den 31 December 2003, beroende på vilket som kom först.
vi konstruerade Kaplan-Meier överlevnadskurvor och använde livsbordstekniker för att uppskatta risken för sjukhusvistelse för IHD och död och för att sammanfatta risken över tiden . Cox-regression användes för att beräkna incidensfrekvensförhållandet som en uppskattning av den relativa risken och tillhörande 95% konfidensintervall (CI) för sjukhusvistelse för IHD bland UCEP – patienter jämfört med det för kontroller, medan justering för alkohol-och rökrelaterade sjukdomar och nivå av komorbiditet . Cox-regression användes också för att uppskatta mortality rate ratio (MRR) och tillhörande 95% CI för ucep – patienter, i förhållande till kontroller, medan justering för alkohol-och rökrelaterade sjukdomar och comorbiditetsnivå. På samma sätt användes Cox-regression för att uppskatta MRR för orsaksspecifika dödsfall. All-cause MRR beräknades också efter < 1 år, 1-2 år, 3-4 år och 5 års uppföljning av 2 år. För lunginflammation uppskattades orsaksspecifika MRR: er för följande tidsperioder: inom < 7 dagar, 7-31 dagar och 21 dagar efter indexdatumet.
separata analyser utfördes för varje typ av IHD (hjärtinfarkt, angina och hjärtsvikt) och stratifierades med tiden som förflutit sedan indexdatumet (<1 år, 1-2 år, 3-4 år och 5 år i januari).
proportionella riskantaganden för modellerna inom tidsperioder bedömdes grafiskt och befanns vara tillräckliga. Analyser utfördes med hjälp av STATA version 9.1 se (StataCorp, College Station, Texas, USA). Studien godkändes av den danska dataskyddsmyndigheten (# 2001-41-1590).