Aspiration uppstår när mat, vätska, återflöde eller till och med saliv passerar under stämbanden och in i luftröret istället för in i matröret (matstrupen). När aspiration uppstår om och om igen kan lungorna skadas. Ibland kan patienter med kronisk aspiration kräva en trakeostomi (ett andningsrör i nacken) för att tillåta aspirerade vätskor, återflöde och saliv att sugas ut ur luftröret. Om lungorna är allvarligt skadade kan patienten behöva en trakeostomi och en andningsmaskin för att överleva.
Complex Aerodigestive Evaluation Team (CADET) på Vanderbilt är utrustat för att hjälpa ditt barn att få lättnad från kronisk aspiration.
tecken och risker för aspiration
- en historia av återkommande lunginflammation eller kronisk andningssjukdom
- neuromuskulära störningar, både strukturella och funktionella (t.ex. cerebral pares, etc.)
- överdriven dregling, särskilt om det ses att hosta eller gag på egna sekret
- en historia av gastroesofageal refluxsjukdom
- förvärvad hjärnskada sekundär till öppna eller slutna huvudskador, med särskild betydelse för dem med hjärnstam/kranialnervinvolvering
- spädbarn födda för tidigt
- kronisk hjärtsjukdom
- kraniofaciala anomalier (t. ex. gomspalt)
- medfödda syndrom
- övre luftvägsanomalier (t. ex. choanal atresi och stenos; achalasi; medfödda defekter i struphuvudet, luftstrupen och matstrupen; trakeoesofageala fistlar)
- misslyckande med att gå upp i vikt eller dålig viktökning; diagnos av misslyckande att trivas
- slöhet eller minskad upphetsning under matningar
- suga och svälja inkoordination eller svag sug
- andningsstörning eller apnea under utfodring
- beteendemässiga utfodringsproblem, såsom vägran att äta nya mattexturer eller oförklarlig matvägran; styv matningsbeteenden; irritabilitet under eller strax efter utfodring
- Utfodringsperioder längre än 30-40 minuter
- Enteral / rörmatning, särskilt under 2 år
- aversiva svar på oral stimulering