förebygga sjukdom hos odlad torsk – av Fiskeriforskning – under lång tid var vibrios den allvarligaste bakteriesjukdomen hos odlad torsk, men nu leder även andra sjukdomar till betydande dödlighet.
omfattande forskning görs för att förhindra sjukdomsutbrott. Utveckling av effektiva vacciner kräver långsiktig forskning och är avgörande för att vi ska lyckas med torsk som odlad art.
effektiva vacciner är det viktigaste skyddet för att förebygga sjukdomar och smittspridning och upprätthålla användningen av antibiotika på en miniminivå.
förbättrad vaccin mot vibrios
klassisk vibriosihar varit ett problem sedan de första dagarna av torskodling och orsakas av flera varianter av vibriosbakterierna Vibrio anguillarum. Idag vaccineras majoriteten av norsk odlad torsk med vibriosvacciner utvecklade för torsk, vilket har minskat antalet utbrott avsevärt.
i samarbete med den Norska högskolan för Fiskevetenskap och vaccintillverkaren PHARMAQ har Fiskeriforskning studerat hur tidigt torskungorna kan vaccineras för att uppnå bästa möjliga skydd och hur länge skyddet varar. Som ett resultat av detta arbete kan tillverkaren nu rekommendera en förbättrad vaccinstrategi.
ändå rapporterades flera utbrott av klassisk vibrios hos vaccinerad torsk 2004/05. Det kan finnas flera orsaker till detta, t. ex. andra isolat av vibriosbakterierna än de som ingår i vaccinerna har visats i sjuka, vaccinerade fiskar.
” i samarbete med PHARMAQ studerar vi därför om vibriosvaccinet kan förbättras genom att även inkludera de nya isolaten. Vi bedömer också om nya formuleringar kan ge långsiktigt skydd mot vibrios i havet”, säger forskaren Vera Lund på Fiskeriforskning.
tre typer av furunkulosbakterier
atypisk furunkulos bevisades för första gången för några år sedan i odlad torsk i Norge. Sedan dess har sjukdomen rapporterats i ett ökande antal fiskodlingar längs kusten. Hittills har tre olika varianter av furunkulosbakterierna atypiska Aeromonas salmonicida registrerats i sjuk torsk, och en av varianterna verkar dominera i fiskodlingar i Norge och Island.
experimentella tester har visat att furunkulosvaccinet som har utvecklats för lax inte ger tillfredsställande skydd för torsk mot den vanligaste varianten. ”Kunskap om likheter och skillnader i varianterna av bakterierna är därför viktigt med tanke på utveckling av ett vaccin mot atypisk furunkulos i torsk”, säger Lund.
virussjukdomar ännu inte ett problem
enligt vår kunskap har virussjukdomar som IPN (infektiös pankreatisk nekros) och VNN (viral nervnekros) ännu inte rapporterats i torskodling i Norge. IPN-viruset har bara bevisats i vuxen vild torsk utan tecken på sjukdomen, men VNN-utbrott har redan rapporterats i torsk i Skottland, Kanada och USA och är ett ökande problem. Vi har därför genomfört ett antal utmaningsexperiment för att studera hur stora riskvirus, som har hittats i andra marina arter i Norge, kan utgöra för odlad torsk i olika skeden av livet”, säger seniorforskare Ann-Inger Sommer på Fiskeriforskning.
i allmänhet är de minsta torsklarverna mest mottagliga för sjukdomsutbrott orsakade av virus. Utmaningstester med IPN-viruset från vild torsk och odlad hälleflundra i Norge resulterade i sjukdom och dödlighet i små torsklarver (0,3 gram), medan något större torsk hade en virusinfektion utan dödlighet. Samma IPN-virus som i experimentell utmaning resulterar i hög dödlighet i post-smolt lax, resulterade emellertid inte i någon registrerbar dödlighet i de minsta torsklarverna och verkar därför vara mindre farligt för torsk.
vi har också visat att ett nodavirus, som har orsakat VNN-utbrott i liten hälleflundra i Norge, har resulterat i dödlighet i torsklarver när de smittades experimentellt.
Utmaningsmodeller
genom att studera torskens känslighet för virus och bakterier har vi kunnat utveckla lämpliga utmaningsmodeller för några av de nuvarande sjukdomarna i torsk. Dessa är nödvändiga verktyg för att bland annat kunna studera effekterna av experimentella vacciner.
resultaten har huvudsakligen framkommit i två joint venture-projekt mellan Norwegian College of Fishery Science C/o docent Merete B. Schrder och Fiskeriforskning.
projekten finansieras av Innovasjon Norge, Norges forskningsrd och PHARMAQ AS
kontaktpersoner vid Fiskeriforskning: vetenskapsmannen Vera Lund och seniorforskare Ann-Inger Sommer.
Källa: Fiskeriforskning-Mars 2006