syftet med denna studie var att bedöma om graden av fluoroskopisk aortaklaffförkalkning kan hjälpa till att identifiera förekomsten av aortastenos hos äldre. För att utvärdera den diagnostiska nyttan av hjärtfluoroskopi för detektering av aortastenos (aortaklaffområdet mindre än eller lika med 1.0 cm 2) hos patienter 60 år eller äldre var aortaklaffområdet bestämt genom hjärtkateterisering relaterat till förkalkningsmönstret som ses vid cinefluoroskopi hos 97 patienter (medelålder av 72 +/- 6 år) med misstänkt aortastenos. Tät omkrets (3+) förkalkning av aortaklaffen sågs vid cinefluoroskopi hos 56 av 59 patienter med en aortaklaffarea mindre än eller lika med 1,0 cm 2 (känslighet 95%), jämfört med 5 av 38 patienter med aortaklaffarea större än 1,0 cm2 (specificitet 87%) (p mindre än .001). Dessa fynd tyder på att hos patienter som är 60 år eller äldre med misstänkt aortastenos är en tät periferi (3+) aortaklaffförkalkning vid cinefluoroskopi mycket förutsägbar för ett aortaklaffområde mindre än eller lika med 1,0 cm2 med en positiv prediktiv noggrannhet på 91% och en negativ prediktiv noggrannhet på 91%. Således kan cinefluoroskopi ge ett exakt tillägg eller alternativ till Doppler-ekkokardiografi vid bedömningen av aortastenos hos äldre.